Målbilden om en Vasaloppsfrukost i Sverige uppnådde vi inte men vi hade en mysig Vasaloppsförmiddag tillsammans med Sveriges radios Sportextra i ett tjugosju grader varmt Nairobi. Eftersom vi är två timmar före svensk tid i Kenya nu under vintern så vi hann med en hel del redan innan starten gick i Sälen; ha sovmorgon till 07.40 (rekord?), äta yoghurt som skulle smaka ananas, räkna till tio en himla massa gånger (Viktor gillar det skarpt), konstatera att smutsig vit tvätt blir mindre snarare än mer vit av lägenhetens skröpliga tvättmaskin, följa ett halvmarathon från tvättstugebalkongen, lyssna till en ljudlig gudstjänst och betrakta en stork från sovrumsfönstret. De tre sistnämnda punkterna får vi utveckla något.
Från halva lägenheten ser vi små delar av den trafikerade Mbaghati Way. Ett par timmar i morse var vägen avstängd i ena riktningen för att tävlingen First Lady's Half Marathon gick av stapeln. Vi ser sällan någon som springer för tränings skull men denna morgon deltog mer än 20 000 personer i ett lopp på Nairobis cirka 1 700 meter höga höjd. Deltagarna var betydligt mer påpälsade än vad vi skulle ha valt att vara och nästan alla bar en lila t-shirt över sina långärmade träningsjackor. Det var en mäktig syn. Mellan vårt hus och vägen ligger en stor protestantisk kyrka. En gudstjänst drog igång och kraftfull, stämningsfull sång vällde ut genom de öppna fönstren. När vi tittade däråt såg vi en stork på grannhusets tak. På kvällstid sitter den och dess släktingar/kompisar i toppen av ett stort träd bredvid kyrkan men nu fick vi en mer närgången titt och en känsla av att storken är här för alla nya adoptivfamiljers skull.
Det började glesna mellan löparna och storken var borta en stund innan startskottet gick i Vasaloppet men gudstjänsten pågick i timmar. Musiken tystnade först strax innan förste norrman passerade mållinjen i Mora.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar