Första veckan

Det är en vecka sedan vi kom till Sverige och vi njuter av att vara hemma. Här finns alla som betyder mest för oss, här finns frisk luft, skog som går att röra sig fritt i och mängder av saker som bara fungerar.

I huset uppskattar vi alla eluttag och att vi kan använda dem utan adapter, att vi kan fylla frysen utan att behöva tänka på troliga kommande strömavbrott, att vi kan få både jättevarmt och jättekallt vatten i kranarna, att det inte gör något om Viktor råkar ta en klunk i duschen, att vi kan krypa ned i sängen utan att behöva dra myggnätet över den och att vi inte måste torka upp spillda smulor eller droppar ögonblickligen för att undvika myrinvasion.

Under första veckan har solen har strålat på oss fram till igår då gråa moln framåt kvällen släppte stora snöflingor som lämnade ett gnistrande vitt vackert täcke på marken. För Viktors skull har vi mest varit hemma i och utanför huset; packat upp väskor och flyttlådor, krattat löv och sopat sand, njutit av tystnaden och suttit i uterummet och ätit sådant vi längtat mycket efter (t.ex. korv stroganoff, lax, leverpastejsmackor, ost och semlor).

Vi har haft flera mycket uppskattade besök men försökt begränsa mängden social aktivitet för Viktor eftersom intrycken ändå har varit många och eftersom de stundtals har gjort honom frustrerad och arg. Miljöombytet tog på krafterna för oss alla tre och vi har varit väldigt trötta men nu känner vi att vi har börjat landa. Vi landar hemma efter åtta innehållsrika, avkopplande, lärorika och underbara månader i Kenya.