t/r Masai Mara

I fredags bokade vi, i lördags morse gav vi oss av och sedan igår kväll är vi tillbaka i Nairobi efter en mysig tur till Masai Mara. Det hela började intressant. Strax efter att det tolvsitsiga planet hade lyft från Wilson Airport och vi hade pekat ut några djur i Nairobi National Park för Viktor tyckte vi att planet vände över slumområdet Kibera och att det körde tillbaka mot flygplatsen. Mycket riktigt, någon minut senare landade vi och personalen förklarade lugnande att det inte var något fel på flygplanet utan att vi bara skulle plocka upp en man som hade missat avgången. Ombord klev en lugn och leende brittisk herre som vi senare skulle prata mycket med och som just hade kommit tillbaka från Somalia efter att ha medlat i ett gisslandrama. Upp i luften igen och denna gång bar det väster ut mot Masai Mara. Viktor var på ett väsentligt bättre flygarhumör än senast delvis antagligen för att vi såg giraffer och bufflar från hög höjd, för att en flock zebror sprang av den första av tre minimala gruslandningsbanor som vi skulle ned på och för att det låg elefantbajs bredvid jeepen som hämtade oss på vår "station".

Höjdpunkten under eftermiddagens game drive utmed riktigt skumpiga vägar var att bevittna ett lejon som slet bitar av kött från en större antilop. Wow, sa Viktor (antagligen mest för att han fick titta ut genom jeepens öppna tak). På natten sov vi gott på inhägnat område i något som kallades tält men som mer liknande en bekvämt inredd liten stuga med ovanligt god ventilation och generös tillgång till naturens ljud och läten. Tidigt på morgonen bar det av på ny tur för att se djur och efter den hade vi prickat in fyra av big five men fortfarande inte lyckats se någon leopard i Kenya. Det mest minnesvärda denna morgon var flodhästarna som vi fick hoppa ur bilen för att titta närmare på. En av dem visade hela sitt gap i den tidiga morgonens motljus. Tillbaka vid boendet fick vi frukost med guldkant på en brygga vid en liten fiskesjö. Vi försökte njuta men åtminstone Erik och jag frös mer än vad vi har varit i närheten av de senaste sju månaderna. Lyckan var stor när det en stund senare visade sig att just här gick det att få precis så varmt vatten som vi ville i duschen - en lyx vi inte är vana vid.

Hemresan flöt på enligt plan tills Viktor efter en tupplur fick upp all mangojuice han hade konsumerat till mellanmål. Det blev till att byta kläder på två tredjedelar av familjen efter slutlig landning. Tillbaka i lägenheten inbillade vi oss bleka om nosen en stund att det rörde sig om något annat än åksjuka men vi mår fortfarande bra och har startat en ny vecka i Nairobi.