Inte långt kvar

Hur lång tid en enskild adoptionsprocess i Kenya kommer ta är helt omöjligt att förutspå och även om det börjar närma sig slutspurt för vår del är det svårt veta när vi kommer att landa på svensk mark.

Det som återstår är först och främst att vi ska få en s.k. adoption order och ett s.k. adoption certificate. Vi uppfattar vår advokat som att hon tar fram de båda dokumenten för godkännande och/eller registrering av domstolen. När dessa handlingar finns på plats, vilket advokaten idag menade kan ske inom två veckor, är vår tanke att lämna Diani Beach för att avsluta denna vistelse i Kenya med så lång tid som behövs (cirka två veckor) i Nairobi där de sista momenten av processen kan hanteras. På plats i Kenyas huvudstad och i den stad där vår son föddes ska vi först på Childrens' Department skaffa ett COC (certificate of conformacy) som intygar att Haagkonventionen har följts vid vår adoption. Därefter ska vi besöka svenska ambassaden som kontaktar Skatteverket för att ordna ett s.k. samordningsnummer, ett tillfälligt personnummer som gör det möjligt för oss att ansöka om ett pass till Viktor. När vi har passet i vår hand behöver vi slutligen uppsöka Immigrations Office för att få en visumstämpel som intygar att Viktor har har rätt att uppehålla sig i Kenya efter att han har fått ett svenskt pass.

Vi hoppas att vi inte har fått något om bakfoten och litar på att vår advokat guidar oss genom denna sista och snåriga del av den kenyanska adoptionsprocessen. Väl hemma i Sverige igen återstår en hel del administration och byråkrati men det återkommer vi till en annan dag. För tillfället nöjer vi oss med att konstatera att vi inte har så lång tid kvar i Kenya och att vi ska försöka njuta av den så mycket det bara går.