onsdag 20 augusti 2014

Urladdningsdag

Igår gjorde Viktor framsteg och upptäckter i en takt vi inte har sett maken till tidigare. Det var som att han hade laddat länge och så plötsligt lossnade det mitt framför ögonen på ett par mycket fascinerande förstagångsföräldrar.

Viktor, som förut vägrat äta själv på något sätt och starkt ogillat annat än helt mixad mat, tog efter frukosten plötsligt en sked laddad med små bitar melon ur min hand, förde den till munnen, gjorde något slags försök till att tugga och svalde utan krusiduller. Erik och jag tittade storögt på varandra. Jag laddade en sked till, Viktor greppade den och upprepade samma bedrift gång på gång. Wow, han kan nästan äta själv!

Efter lunch och strandpromenad under vilken Viktor tydligt och helt otippat sa "HEJ!" tyckte vi att Viktor hade fått sitta stilla lite väl länge i bärsele och vagn och att det var hög tid för lite gång-träning. Med ett fast grepp om Eriks båda pekfingrar ökade Viktor plötsligt sin normala takt till något som liknade jogging och tog med sig sin förvånade pappa på många turer runt vardagsrummet utan de pauser han annars brukar vilja ha.

Full rulle en bra stund skapade behov av en lugnare aktivitet. Jag satte mig och Viktor i kuddhavet på sängen och sjöng några av våra standardsånger: "I Medelhavet sardiner simmar apu, apu, apu, apu". Det vanliga leendet eller tjoandet ersattes denna gång av skratt så att Viktor kiknade. En lång stund skattade han så att han blev svettig och alldeles tårögd.

I 95 procent av fallen somnar Viktor ganska snabbt efter att vi har lagt honom någon gång mellan sex och halv sju på kvällen. Inte en chans att lillkillen var trött vid den tidpunkten igår! Han var (kanske efter att ha sett en robot via Skype;) helt uppe i varv och kvittrade som en lärka. Inte förrän efter halv tio kom han till ro och slumrade in efter en väldigt händelserik dag. Idag är han mer som vanligt - nästan lite skönt!

7 kommentarer:

  1. Wow! Häftigt med så många framsteg på en och samma dag! Duktiga Viktor!

    SvaraRadera
  2. Har ni gett Viktor dunderhonung? Bra när man skall bli stor och stark!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, ingen dunderhonung :) men vi funderade på om han hade fått i sig något sött utan att vi hade tänkt på det. Energin på kvällskvisten var nära outtömlig.

      Radera
  3. Ha ha, det kallas "sockerkick" 😉. Eller så har lillkillen samma energi som min Isabelle. Hon lägger sig numera EFTER sin trötta mamma på kvällarna. Underbart att läsa era rader om ert livs äventyr. Ta hand om varandra, njut av nuet och allt ni får uppleva. Kraaaaaam ❤️❤️❤️

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kul att du hänger med oss Carro! Hoppas allt är bra med dig och barnen. Vi försöker att inte ge Viktor något socker men i det här fallet kan man ju undra vad han hade fått i sig. Ta hand om er. Kram

      Radera
  4. Ha ha, jag skojade bara lite med er om socker. Jag är fullt övertygad om att er lille prins börjar få en trygg anknytning till er som föräldrar och att han nu vågar släppa loss :/) underbart! Kraaaaam ❤️❤️

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag hoppas du har rätt Carro! Hälsa familjen och ha en mysig helg! Kram

      Radera