Tacksam åhörare

I familjen B. musicerar vi hellre än bra men nuförtiden ganska ofta och till vår sons stora förtjusning. Mest uppskattat är sånger med rörelser till. Säger vi "spindeln" är Viktors fingrar på momangen redo för den klättrande Imse vimse spindel och han skiner genast upp till Klappa händerna (när du är riktigt glad). Huvud, axlar, knä och tå fungerar alltid liksom En kulen natt och Tomten och haren (I ett hus vid skogens slut). Finns det fler barnsånger med lätta rörelser?

Ett par gånger i veckan tar vi fram sångboken och Viktor lyssnar uppmärksamt till många långa verser i sånger som Rövarnas visa (Kasper och Jesper och Jonatan) och Fattig bonddräng (Emil i Lönneberga). Här och var lallar han med i melodin.

Sedan vi blev föräldrar har jag även förärats med en andra tacksam åhörare när andan faller på och jag plockar fram den tvärflöjt som finns i min ägo sedan Musikskoletiden i slutet av åttio-talet. Min mamma har hittills varit min enda (mycket trogna) supporter och utan hennes önskan om några årliga julsånger skulle jag ha förträngt allt vad noter heter och tvärflöjten skulle aldrig ha hamnat på packlistan till Kenya. Nu används den flitigare än på massor av år. Vackert låter det inte men vi har riktigt roligt när vi drar igång.