Viktor idag

Det har gått åtta veckor sedan vi träffade Viktor för första gången. Han har växt fysiskt men främst psykiskt från en ganska försiktig bebis till en stark, varm, mer nyfiken och givetvis alldeles otroligt älskvärd individ ♥. Här kommer vårt försök till beskrivning av Viktor idag.

Viktor har blivit rörlig. Han kan stå utan stöd och tränar gärna på det - upp och ned - helst på mjuka underlag så att det även går att öva många typer av landningar. Han kan gå korta bitar med stöd av en hand och kryper snabbt om det finns något som lockar i andra änden.

Viktor äter fortfarande mycket men inte lika ofta så mycket att det nästan kommer upp igen. Vi hoppas det betyder att han börjar inse att maten aldrig kommer att ta slut hos oss. Numera händer det att Viktor lämnar mat - ibland efter att ha fattat tag i den hand som matar honom och backat den gång på gång och ibland efter att han lastat in ett antal skedar själv i munnen, fått mat på händerna, bordet och pipmuggen och föredrar att fortsätta kladda. Vårt tidigare uttalande om att Viktor inte gillar kladd stämmer inte längre;)

Mer rörelse i kombination med något mindre mat gör att de första veckornas viktökningstakt har avtagit men Viktors mage blir fortfarande en riktigt rejäl kalaskula efter många av de intagna måltiderna.

Viktor tycker om att åka i bärsele för att det gungar skönt och är mysigt närgånget. På sistone har han börjat röra sig mer i selen. Han vill se det som passerar på vår promenad men reagerar mer på fordon t.ex. motorcyklar än på djur t.ex. apor vilket vi inte känner att vi har uppmuntrat. (Vi återkommer till aporna en annan dag.)

Viktor vill gärna sätta ihop saker. Han kan lirka länge för att få på korken på en vattenflaska och vill gärna bygga lego även om bitarna inte fastnar i varandra än så länge. Ett pussel med tolv djur var ett uppskattat tillskott i leksaksutbudet häromdagen.

Nu var det länge sedan Viktor fick något riktigt raseriutbrott men han har börjat bli arg om vi tar saker ifrån honom t.ex. en ballong när vi ska ut och gå eller grannens trehjuling när grannbarnet själv vill ha den. Det är dock sällan långt till skrattet. Mest uppskattat just nu är när vi gnuggar våra huvuden mot hans mage och när vi dansar genom att hålla i båda hans händer.

Viktor säger både mamma och pappa men ännu inte direkt riktat till oss. Han gör massor av olika ljud med munnen. De flesta är uttryck av glädje men han testar stundtals också sina röstresurser med olämpligt höga ljud. Schhh, funkar inte än så länge!

Slutligen vill Viktor allt oftare ha kroppskontakt när vi sover, vilket gör att vi kan vakna med hans huvud på våra hårda smalben eller med en fot i armhålan.

Vi älskar att leva med dig Viktor!