En vanlig fråga i dessa dagar; förstår ni vad som är på väg att hända? Har det gått in? Har det landat?
Nej ni, vi får svara att vi tror inte det. Vi har nätt och jämt förstått att vi ska vara borta från jobben längre än en normal sommarsemester. Det känns som att vi förbereder oss för en längre utlandsresa, kanske en månad eller drygt det. Att vi ska bo i en annan världsdel i upp till ett år, att vi äntligen, äntligen har blivit föräldrar, att ödet har gett oss en fantastiskt fin liten pojke och att vi kommer att få hålla honom om några ynka dagar det är svårt, riktigt svårt att ta in men vi gissar att det är normalt. Finns det några blivande föräldrar som förstår vad som är på väg att hända innan de har fått hålla barnet i sina armar?
De senaste veckorna har vi fört en ständig diskussion om vad vi kan vänta oss, vad vi borde förbereda och för den delen även avsluta innan vi åker till Kenya - innan vi får möta vår son. Vi är väldigt förväntansfulla, lite rädda, alldeles lyckliga och känner ett tilltagande pirr i magen men fattar, det gör vi nog inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar