söndag 23 november 2014

Komma iväg på semester

De två sista dagarna av våra besökares tid i Kenya gjorde vi sällskap med dem på det svenskägda hotellet Kinondo Kwetu ungefär en mil söderut på stranden. Det gjorde vi helt rätt i! Innan lunch i onsdags skulle vi ha checkat in men då väntade vi (sedan ett dygn) på att en tjänsteman från Children's Department skulle dyka upp för ett hembesök. Om vi ringde honom efter klockan 14 skulle han eventuellt kunna komma en stund senare. Erik ringde utan svar många gånger men vid tretiden fick vi en förhoppning om att besöket faktiskt skulle bli av innan natten så vi fortsatte att vänta. Klockan 17.40 knackade gästen på. Inför besöket hade vi konstaterat att Viktor hade lite feber men av det märktes inget när mannen satt i vår soffa. När Viktor hade vant sig vid främlingen tog han en sak i taget från sin lekbänk, gick några steg mot vår gäst och gav den till honom; en pusselbit, en pixi-bok, en liten sko, en boll, en legobit, en till sko och så vidare. Mannen log artigt men mindre och mindre fokuserat för varje överlämnad pryl och konstaterade att detta är en generös liten kille. En stund senare kom vi äntligen iväg på vår mini-semester.

Kinondo Kwetu är en liten oas. Stället kändes inte så kenyanskt men det var otroligt avkopplande och allmänt behagligt. Viktors feber tilltog dessvärre och låg strax under 40 grader i nästan två dygn. Vi höll oss i skuggan, serverade vår son stora mängder vatten, juice, mjölk och smothies som han till vår stora lättnad snabbt sörplade i sig med sugrör. När Viktor sov ägnade Erik och jag oss åt att fylla i den omfattande blankett med frågor som Children's Department behövde få in snarast. Under vår vistelse på Kinondo Kwetu fick vi njuta av goda, fräscha måltider tre gånger per dygn. En kväll åt vi vuxna middag efter att sönerna hade somnat - lyxigt. I övrigt ägnade vi oss åt simning i poolen, massage, hästklappning och yoga. Det var en mycket lyckad avslutning på de två veckor i Kenya som vi fick i dessa kära vänners sällskap. Tack för ni kom familjen H!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar